En del av mitt hjärta.

"Som du kanske har förstått, jag är hos dig igen.
Jag försvann ett tag på vägen, men jag saknade dina sinnen.
Det har varit tungt och grått, jag är frusen än
När livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen.

Och som du kanske redan vet, jag är oslagbar.
Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder.
Du är sval sen blir du het, du har känslorna kvar.
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer?

Vi vinner ingen tid.
Och vi får inte vänja oss för då är allting förstört.
Jag är hos dig igen, som du kanske redan hört."